Hannover
För 7:e året i rad styrde minibussen mot Hannover i nordvästra Tyskland för tävling i helmatchen och 60 skott liggande. I år blev det en hel del nya upplevelser trots att jag varit där många gånger tidigare.
Till att börja med så bodde vi på ett för oss nytt hotell ute på tyska landsbygden som var väldigt mysigt och bra, men det gick ju tyvärr inte gå till banan vilket brukar vara skönt att kunna göra. På torsdagen skulle det ha varit träning på kvällen inför fredagens helmatch men då de glömt bort ett skjutlag i damjuniorernas 60 skott liggande så träningen blev tyvärr inställd.
11.45 på fredagen startade helmatchen och efter lite problem med balansen inledningsvis i knästående så började jag sedan matchen på bästa sätt med 10,8 – 10.5 – 10,8 – 10,5. Dock hann jag bara skjuta nio skott innan skjutlaget avbröts på obestämd tid för det var tekniska problem med delar av banan. Pausen blev till slut 45 minuter lång och vi fick då nya provskott innan matchen återupptogs igen. Jag har aldrig varit med om att en match pausats mer än ett par minuter tidigare så detta var en ny erfarenhet för mig. Under pausen funderade jag lite på hur jag skulle reagera på avbrottet men det visade sig inte bli några problem. Fortsatte med mitt fina skytte i knä med serierna 98; 99; 99 och 98. Sex stycken nior på 40 skott i knä innebar 394 poäng och nytt personligt rekord! Efter knästående var jag först i startfältet sett över båda skjutlagen. Närmast bakom mig var Alexis Raynaud från Frankrike med 392.
Glädjen blev dock kortvarig för i liggen strulade det nått enormt och jag fick inte alls till skyttet. Jag sköt hela 30 provskott vilket tog både energi men framförallt tid, tid som jag behöver till stående. Slutpoängen i liggen blev 391 vilket är lite för lågt. Efter två ställningar hade jag 785 av 800 poäng och 15 poäng borta vilket jag är nöjd med men efter inledningen i knä borde det varit ännu lite bättre. Med 785 låg jag på en 5e plats efter två ställningar men det visste jag inte då.
Stående blev, som vanligt, en stressig historia som jag inte alls fick till. Hade lite oflyt med hur skotten kom för det kändes som att varje gång jag var på väg uppåt kom ett par sämre skott som drog ner mig igen. Var först i sista serien som skotten började samla ihop sig ordentligt och poängen steg men det var lite för sent, blev 363 i stående vilket är alldeles för lågt!
Totalt slutade jag på 1148 poäng vilket är lite mindre än jag är nöjd med och det stora problemet denna dag var liggande som pajade både känslan och tidsplaneringen. Slutade på 24:e plats i det straxt över 50 man starka startfältet.
På lördagen var det tidig uppgång med start 8.15 för matchen i 60 skott liggande. Denna skjutning blev den verkliga definitionen av mellanmjölk. Det var ingenting som var riktigt dåligt förutom en serie i mitten. Tyvärr jag fick heller aldrig till det och låg hela tiden på en lite för låg nivå utan att komma upp i poäng genom att samla ihop skotten ordentligt. Slutpoäng på 613,8 vilket inte är mycket att hurra för resultatmässigt men det ville sig inte denna dag.
De två sakerna jag främst kommer ta med mig från dessa dagar är dels den känslan och det genomförande jag presterade i knästående. Jag gjorde verkligen allt rätt kändes det som. Det andra är, efter att ha studerat många av de skyttarna som skjuter höga poäng här nere, att de flesta skjuter ganska fort och är klara med god marginal på klockan. Jag har alltid varit en långsam skytt och kommer nog aldrig bli en av de snabba. Jag har länge vetat att jag skulle tjäna på att skjuta fortare av flera anledningar. Nu fick jag handfasta bevis och mer motivation till att träna ännu hårdare på att verkligen bli en snabbare skytt i framtiden.
Under lördagskvällen var det en trevlig bankett tillsammans med delar av den svenska truppen vilket också fick avsluta årets resa för på söndagsmorgonen var det bara att packa in sig i minibussen igen och köra 80–90 mil norrut.
